evaarvidsson

Onsdag till fredag har gått i en väldig fart. Det har varierat mellan arbete och aktiviteter. Ja, känns nästan som lite sportlov mellan arbetspassen.
I onsdags var det ju den viktiga bowlingturneringen.

Mina motståndare var mina 2 små stjärnor:
                   
         Isabelle                                                             Ida 

min älskade lillasyster Helena och min store idol, pappa Sven.
Alla 5 har vinnarinstinken i sig, så det var väldig fokus på hur kloten skulle rulla, hur man skulle släppa kloten, om banan lutade (så fort den hamnade i rännan). Ja, där fanns många olika påstående som gjorde en lyckad bowlingkväll.
Ja, vem vann nu då? Ja, det är frågan. Tyvärr så glömdes det bort att få serierna utskrivna, men om vi säger att Helena inte vann, så ljuger vi inte i alla fall. Eller??? Du har många andra fina talanger, Helena.

Torsdag, var det After Work på Banken,  med min kära kollegier och vår nya chef, som vi hälsar hjärtligt välkommen. Känns som ett mycket bra val.
Det där med After Work har legat på is lite. Roligt att du är tillbaka Ingela, som tar tag i denna viktiga kväll.
Som vanligt hade vi mycket trevligt tillsammans och det blev inga sura miner, när vi inte vann musiktävlingen. Tror ändå att de glömt räkna alla våra R.

Fredag blev det bara jobb till kl. 11,00, då färden gick mot stora metropolen Tollarp, där jag för några år sen såg dagens ljus för första gången. Fast jag tycker att jag gjort mitt i mina gamla hemort, är det alltid något speciellt att komma dig och vandra runt i byn. Alltid någon gammal vän man träffar på. Idag såg jag skymten av en gammal vän som jag alltid har haft ett glittrande öga till. Kul, att se att leendet sitter kvar. (Nu är jag lite hemlighetsfull)
Idag var det ändå något speciellt med besöket. Det var ju den årliga sportlovs cupen i innefotboll och Isabelle skulle spela. Riktigt roligt att komma till sporhallen igen, det är ju ett tag sen och då var det inte lika kul. (En annan historia).
Denna fotbollscup har pågått i några år, eller många år, får vi nog säga, med tanke på att jag själv var med och spelade i cupen. Om jag inte har helt fel för mig, starta cupen när vi var flickor 16 och det är......... allt för många år sen. Ungefär..... 30 år sen.... nej..... bara 29, det var ju skönt. Låter mycket värre med 30 än 29.
Nu för tiden är man fullt sysselsatt med att lista ut vems barn det är som spelar. Bl.a kom jag fram till att Petra och Peter hade en dotter som spelade, jätteduktig. Förlåt Petra, men den talangen kommer nog från pappa, kan jag tänka.
Innan det var dax att leverera sonen till Eslöv blev det middag hemma hos mamma och pappa.

Sen bar det alltså iväg till Eslöv, där Åhus stod för motståndet. När man åkt från Tollarp sporthallen till Eslöv kan man ju bara säga, vilken katastrof att komma till Eslövs sporthall. Med tanke på att de spelar handboll i div 1 och damerna i elitserier, möts vi av en hall full med spannar för att samla allt vatten som droppade från taket. Efter ca 5 min i hallen började det sticka i halsen. Denna hall var alltså full av mögel, fruktansvärt att bara få ha aktiviteter där.
I alla fall lyckades Åhus bra med att knäcka till Serieledarna, vinst med 30-22.

Ikväll blir det kalas hemma hos lillasyster, som fyllde år i torsdags. Jag har lyckats med den stora utmaningen att få Martin att följa med. Misstänker att det är tävlingen singstar, som lockar. Ikväll vet vi var vi har Helena och Martin. Bakom mikrofonerna.......
Ha en skön lördag.
Kramizzar......