Vänner från förr.
Idag fick jag ett mail, från Madelene Braun! Madelene Braun, tänkte jag, det måste vara fel. Min kompis heter ju Marie Braun. Överskriften var "Vänner från förr". Denna Madelene berättade ingående om hur hennes liv varit och hur hon hamnat i Chicago......
Jag blev mer och mer förbryllad. Mailet innehöll inte bara några rader utan det var verkligen skrivet i massor, så det var bara till att läsa. Sist i mailet skrev hon, om hur hon hittat mig och min adress. Det var hennes bror som bor i Stockholm, som hade varit hemma hos några bekanta, där kvinnan i huset heter Kinna. Av någon anledning hade några gamla fotoalbum åkt fram, där jag hade lyckats komma med på ett hörn. Tjejen på bilden (det var jag för ca 25 år sedan) tyckte Madelenes bror, var bekant på något vis. När de pratat vidare om tjejen på bilden, kom de fram till att Dag (som Madelens bror heter) mycket väl kände mig, då genom sin syster som omgicks med mig förr...
Denna Madelene Braun var för mig Madelene Elfgren (kommer du ihåg henne Pernilla), som jag lärde känna när jag gick på högstadiet. Men, det är ju i och för sig inte så längesen, eller.........
Hon skrev oxå om Tollarpsspexarna, där kom ett minne upp, som man har förträngt, eller hur Pernilla, men man kan ju inget annat än att skratta när man tänker på det....... Helt plötsligt var mailet jätteintressant och fredagen slutade väldigt trevligt, fast jag inte fick chansen i Let´s Dance ikväll heller.
Imorgon bär det till Malmö, där jag och Gunilla ska ha en helkväll med favoriten Tomas Pettersson och Kuta & Kör.
Ha de........
Givande men tröttande...
Jag har bestämt mig för att återgå till arbetet på måndag. Ser verkligen fram emot det. Jag vet ju oxå att besöken hos Ann gör jag på arbetstid och min underbara chef sa idag, att orkar jag inte arbeta hela dagen, går jag bara hem.
Ja, jag har verkligen en underbar chef och arbetskamrater.
På tal om arbetsplats........ Ja, vet inte hur länge jag kommer att vara kvar. På onsdag i nästa vecka ska jag på något riktigt spännande. Modell för en dag!! Det ni... Om vem vet, det blir kanske mer än för en dag. Hi. hi.... Tror inte det, så kära arbetskamrater, ni får nog dras med mej några år till.
Lovar att berätta om det mer, efter den spännande dagen.
Nu bär det till Thailand... Framför TV:n alltså.....
Konsten att vara snäll!!!
Ja, det är konst att vara snäll, på rätt sätt. Fastnade i Stefan Einhorns bok och kan bara konstatera att jag kan ställa mig i båda leden.
→ Falsk snällhet med oförmåga att säga ifrån,
→Äkta snällhet att ha modet att stå upp för det som är rätt
Har under de senaste dagarna funderat mycket över fenomenet, snäll & dum..... Ja, visst har man varit det många gånger. Framför allt i hemmet, som förälder och partner.
I jobbet är det helt annat. Där är det raka rör. Där säger man inte det man vet personen vill höra, utan är rak och tydlig för det som gäller.
Nu har jag kommit fram till att i alla lägen ska jag föregå med äkta snällhet, med viljan att göra gott och att omsätta denna vilja i handling. Motivet för att vara snäll kan variera , och det kan mycket väl vara egoistisk, så länge omtanken om medmännskan finns där och handlingen är god.
Skulle jag nu mot förmodan frångå detta blir det en stund framför min lilla bebis..........
Må så gott.........
Handbollsfest med sponsorträff
Inför dagens match hade vi arrangerat en sponsor träff. Kl 14,30 var sponsorerna inbjudna. Lite information från tränare, både från Åhus och serietvåan Kroppskultur, som stod för motståndet idag. Efter informationen berättade Lasse ordförande om framtiden och samtidigt bjöds det på tilltugg. Kl 16,00 sprang killarna in under många applåder och hejarop.
Idag var det en match som var på ett ungefär som Sverige-Kroatien. Så spännande.....
I andra halvlek var stämningen på topp och Åhus drog ifrån i målprotokollet. Speciellt roligt var det att sitta på läktaren och vara mamma Arvidsson, tror aldrig jag sett Martin så tänd och otroligt duktig.
Som arrangemangs ansvarig har jag äran att få dela ut blommorna till Matchens lirare, som förresten är sponsrade
av vår egen Dennis Blommor. Ni ska tro jag fått många svettiga kramar genom året.
Idag var det x-tra roligt.
Grattis Martin. Idag var det du som fick ge mig den svettiga kramen.
Matchens lirare! ♥ !
Det var en härlig stämning på middan, tillsammans med sponsorerna och gissa om det var glada spelare som anlände efter duschen.
Hade koll på klockan under middan, ville inte missa körslaget och även här var det mina favoriter som gick till final. Det enda som inte hade medgång i dag, Sverige. Hoppas på vinst i nästa match. Åhus klättrade i tabellen och det är vi glada för.
Trevlig lördagskväll.......
Let´s Dance nästa eller.........
Visst är det kul, med dans alltså. Varje gång mobilen ringer och det är dolt nummer, tänker jag "nu är det säkert Let´s Dance som ringer". Men inte, inte..... Ett program jag verkligen skulle vilja vara med i. Åh, vad kul det hade varit.
Nej, nu åter till verkligheten. Helgen framför sig, inte lika roligt som det brukar, men det har en övergång. Skönt det......
När jag lämnat sonen i skolan, tog jag en promenad. Kallt som bara den, inget skönt alls. Snabba steg hemåt igen och in i värmen.
Min kära doktor ringde idag, glad för att prata om allt annat än det han ska. Där satt man som på nålar och bara väntade på att han skulle deklarera provsvaren. Mitt i en mening, säger han "och dina prover var bra, som på en tonåring" Yes.... då kanske man kan räknas som en fjortis igen!!! Nej, Gud vare...... Då är jag hellre 45 och med lite större midja.
Nu är det Laila Bagges tur.....
Vi hörs....
Upp & Ner, Ner & Upp......
Kvällen slutade dock mer dramatiskt än handbollsmatchen....
Som ni vet är det även upp och ner i min tillvaro., just nu. Jag och sonen fick hals över huvud packa ihop vårt viktigaste och fly från hemmet.. Så nu blir det förhoppningsvis en lugn natt, med ordentlig sömn, för en gång skull....
Sov gott....
Berg & Dalbana......
Fick ett kort från en vän idag, där det stod:
det hoppas jag du har på känn.
Du kan lyssna när jag vill prata
och du står ut när jag vill tjata.
ibland är du oxå busig.
Och tänk på Roland
efter regn kommer solsken.
Som ni förstår, rann tårarna när jag läste, men det är så underbart, för det hela slutade med ett leende på läpparna. Lena, du är fantastisk, lyckas alltid få en till att känna sig glad, mitt i allt elände.......
Ny soffa på plats....
Ja, nu är den nya soffan på plats. Har tänkt möblera om gäststugan och nr 1 var att införskaffa en bäddsoffa.
In på blocket och kolla. Hittade en kanonfin för endast 1000 kr, precis min smak. Hade inte stora förhoppningar om att den var kvar. På telefonen och till min stora glädje var den kvar. Säljaren var ärlig och sa att han redan sänkt soffan med 1000 kronor och att han inte gick ner mer. Ärligt tycker jag. Vi åkte dit, Lena (en kompis) och jag.
Soffan var jättefin, hade mätt innan så när jag kollade måtten passade den perfekt. Glad och nöjd, sa jag, " denna tar jag". Då frågade killen mig om han fick låna min tumstock. Javisst, sa jag och gav han den....... Han gick in ett annat rum och började måtta, jag och Lena fattade ingenting. Helt plötsligt säger han, "vet inte om jag vill sälja den"!!!!
Där stod vi.... Fattade ingenting..... Till slut sa Lena, du kan väl inte sätta in en annons och vi åker hit och tittar och sen ska du inte sälja soffan..... Helt förvirrad sa han att han skulle tänka på det och ringa mig dagen efter...... Jag var nog helt chockad, fattade 0. Där stod ham med min mått stock i handen och tyckte det inte alls var konstigt.........
Till slut vaknade jag upp och sa ok och bad om att få tillbaka måttstocken, Jaha, ska du ha den, säger han då........
Helt förvirrade gick vi. Satt helt tysta i bilen, tillslut sa jag bara, vad var detta för en människa....... Och sen började vi gapskratta, gud vad vi skrattade. Kändes riktigt skönt, det var länge sen man skrattade......
När jag varit hemma en stund, ringde killen. Då hade det dåliga samvetet kommit ifatt honom med hjälp av frun. Han berättade att frun blivit jättearg och förklarat för honom att så kunde man inte göra.. Ja, han förgyllde ändå min dag, med det goa skrattet. Han avslutade samtalet med att vi var välkomna att hämta soffan och nu står den där.
Visst är den fin!!!
Må så gott!!!
Ljusare tider!!
Det har förföljt en hela dagen. Blev inte ens pigg av promenaden. Som vanligt gick jag ner till havet... Kallt som bara den. Oj, vad havet jobbade, riktigt stora vågor, såg inte alls inbjudande ut.
Ni kunde väl inte undvika ljusskenet i går kväll? Otäckt, var på väg in till Kristianstad för att hämta sonen, när det framför mig bara lös upp.... Man börjar fundera, först ett regält jordskalv, som fick en till att skaka lite och nu detta. Vad är det som händer.
Denna veckan hoppas jag det händer lite, med tanke på framtiden, känns faktiskt skönt att jag är sjukskriven. Måste erkänna att jag inte har alla på plats, är så otroligt tankspridd........
Ska ta vara på denna veckan med att fixa en del och framför allt, ta det lugnt.......
Må så gott......
Nu är det fredag igen.........
Då har denna veckan nått sitt slut. En vecka som verkligen gått både i dur och i moll. Jobb måndag & tisdag, samt en del fixande med tanke på framtiden. Arlene ringde i måndags och gav mig positiva besked, tusen tack....... Känns verkligen bra.
Första samtalet med Ann i tisdags. Vilken lättnad när man gick därifrån. Ann fick mig verkligen att känna att jag faktiskt är värd något.
Onsdag var det dax för den lilla operationen, sista får jag hoppas...... Som vanligt ville jag hem så fort som möjligt.... Vaknade och verkligen ansträngde mig för att piggna till. Ringde mamsen kl, 12, glad som en speleman och bad henne komma för att hämta mig. Min kommentar var, jag är klar nu, ska bara kissa oxå. Det är ju så att man får inte åka hem förrän man kissat, och det har jag aldrig haft problem med. MEN gissa om jag hade det i onsdags. Jo då...... Det ville sig INTE..... Där fick man gå fram och tillbaka, dricka vatten, dricka kaffe om och om igen. Klockan 3 lyckades det, så för att vara hemma vid halv ett, blev det halv fyra istället. Men det var skönt att få komma hem i alla fall, eller?????
Kanske inte det roligaste hem, just nu......
Men det kommer bara att bli bättre.... Nu är det helg och handboll....... Riktigt roligt....
På tal om roligt......Se...Lyssna....Njut!!!
Syns!!!!
Tillbaka igen.......
Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Men vem har sagt att det ska vara lätt att leva. Nej, jag tycker det känns som en berg & dalbana och just nu känns det som man är långt nere i dalen. Det som stärker mig, är ändå att se framåt och veta att om en stund är man uppe på berget igen.
Nu till något mycket trevligare. Resan är bokad, Den 22 mars, efter sista handbolls matchen för Martin i Örebro, går färden vidare mot Trysil och Fredrik. Det som ska bli x-tra roligt är att syrran med familj också ska åka med. Vi preparerar mamma och pappa, hade varit så kul om vi hade åkt alla. Pappa var med oss en gång i Lindvallen och vilken service vi hade. han skötte markservicen helt och hållet.
Då var det 5 dagars arbetsveckor igen, och om jag inte har helt fel är det, det som gäller fram till påsk. Inget som känns jobbigt, för jag tror vi har många händelserika veckor framför på jobbet. I den nya organisationen kommer jag att få en del nya arbetsuppgifter och det ska bli så spännande.
Funderar på om jag ska städa ut julen, tycker det var inte längsen alls, som man satte fram det. Ja, det får väl bli så, nu ska det väck....
Må så gott, och ta vara på dagen du vet aldrig om det kommer fler.
Längtan!
Tidigt imorse, tog jag en lång skön promenad. Sen var det lite inköp. Gäller att ha fulla kylskåp när Martin kommer hem, alltid hungrig den grabben. Men det är ju inte så konstigt, han tränar alltid och då måste man äta oxå. I eftermiddags var det Sånnahallen, jag skulle jobba lite i cafeterian. Vi har ju besök av handbollslandslaget, som har sina träningar i hallen. Kan ju komma en och annan för att se, tänkte vi i arrangemangsgruppen.
Där hade vi helt fel, det var inte en och annan, det var ca 300 personer som kom på besök. Otroligt. Vi fick jobba, helt slut när jag kom hem, så det var soffan och en riktigt trötter som halvhjärtat följde ett av favoritprogrammet Körslaget. Imorgon blir det åter Sånna med service till handbollslamdslaget och dess besökare.
NYTT ÅR SOM VILKET ÅR SOM!!!
Ett uppdrag jag hade, var att köpa present till Hjördis, som har födelsedag i dag. Grattis Hjördis, vi kommer ikväll.
Ett annat uppdrag var att lämna in hårddiskarna från min förra dator. har en del viktiga kort, bl,a från Fredriks student. Gick en stund och letade efter JM data. Visste så väl var det låg, men skylten var bara borta. Ett snabbt besök inne på Smiths optik, där de informerade mig att det var länge sen det lades ner, ja ni ser. Inte ofta jag är i stan.
Det var bara att köra ut till Barondata eller DataBaronen, eller vad det nu hette. Där fick jag mitt livs chock. Att lägga över på USB-minne eller på CD skulle kosta runt 2000 kr. Att jag inte svimmade!!! Det var bara att ta med sig hårddiskarna hem igen.
Räddningen till det hela hade Mats. Mats syster och svåger jobbar med data och Mats den barnhärtige, hade nämnt om mitt problem så de hade all uttrustning med sig. Hem och hämta och Henrik fixade det. Tusen Tack. Ska återgälda detta, är så tacksam.
Det har blivit samtal med båda sönerna. Martin kommer hem imorgon. Längtar!
Idag har vi fått fint besök i Åhus. Svenska Handbollslandslaget har checkat in. Imorgon blir det besök i Sånnahallen, där deras träning ska hållas. Väntas blir lite besökare, så det blir att hålla kaffekokaren igång.
Har även hunnit att sitta en del vid datorn. Jag har en favorit på youtube, som jag bara måste dela med mig. Ett sagobröllop, som många av oss kvinnor hade önskat man hade fått uppleva.
LYSSNA OCH NJUT!!!
Nytt År Igen.
2008 har varit ett väldigt spännande år, med många nya upplevelser.
Ett år utan en enda dag med smärta, inte en gång som jag har fått återvända till sjukhussängen. Bara det, är helt underbart. En tanke jag tänker ofta. Ibland kan jag ändå saknar min läkare, vilken tur jag har haft, under alla år har han alltid tagit sig tid och funnits där. Vet att det börjar närma sig pension, både för dig och din fru och jag önskar er all lycka med många fina stunder. Känns så skönt att jag är frisk, hur skulle det annars gått utan min favoritdoktor.
En fantastisk upplevelse var studenten för Fredrik och allt vad det innebar. En hel del, kan jag säga till er som inte anordnat det ännu. men så roligt, det är ju inte bara själva studentdagen, det är så mycket runt om kring. Det jag tänker på mest, är ju balen. Så vackert med alla dessa ungdomar som var så fina. Det finns ju en del, som man följt sedan dom var små. Det var inte utan att en tår rann på kinden när man såg dessa, så fina komma gående på den röda mattan, tagna av stundens allvar.
Veckan efter studenten, hade vi släktträff, på pappas sida. Otrolig uppslutning, alla utom 2 hade möjlighet att närvara. Det var så roligt att träffa alla igen. Vi samlades på eftermiddan. Det innebar faster, farbröder med barn och barnbarn. Vi tog en promenad ner till havet, där vi hade picknick. Det spelades fotboll på stranden, inte helt oväntat med tanke på att det var släkten Jönsson. Det fanns faktiskt några, som tog sig ett dopp oxå. Efter Sverige Spaniel matchen, sa vi Hej Då till "de gamle" och vi kusiner med barn och respektive grillade och hade en trevlig kväll.
Den vanliga beachhandbollsvecka, var lika rolig som den brukar. Trevliga handbollsgäster, som kom och gick mellan Illervägen och beachplanerna. Grattis till mina boys, som blev mästare i respektive grupp ni spelade i.
Under hösten blev det lite oroligt, men tanke på mitt arbete. Det kom fram i en organisationsöversyn, att personalfolket skulle placeras centralt. Något som jag asolut inte ser någon vinning i överhuvudtaget. Jag har varit med om många omorganisationer, men detta är helt fel, för mig. Tog det väldigt hårt och mådde under en period väldigt dåligt. Men med åren har man lärt sig att det är upp till mig, ingen kommer och knackar en på ryggen, så jag bokade in ett möte med min chef och berättade precis hur jag kände det. I min situation, var det en del arbetsuppgifter som skulle över och en del stanna kvar i Handikappenheten. De arbetsuppgifter som ska vara kvar är de som jag brinner för. Efter en del översyn och förslag, fick jag en underbar julklapp av min chef. Jag skulle vara kvar i Handikappenheten. Tack Marie.
Som ni alla vet går livet upp och ner, det kan inte alltid bara vara uppåt eller neråt. Men det är tackvare motgångar som man uppskattar medgångarna och det är tackvare medgångarna man klarar av att hantera motgångarna.
Så det är med dom tankarna man går in i det nya året, för fast man hade motgångar under 2008 blev året ändå positivt.
