evaarvidsson

Ja, hur många gånger har man hört det? Inte idag mamma, jag tar det imorgon. Visst!!    När imorgon kommer, kommer det ytterligare en imorgon.
Eller när man råkar säga; kanske dax att du städar upp lite. Konstigt att man alltid råkar säga det, när dom precis har städat, enligt dom själva. Ibland kan jag inte låta bli att gå ut och kolla (sonen bor i gäststugan).
När man suckande säger: STÄDAT?!    - Ja. jag städar på mitt sätt.  Och det kan jag fullständigt hålla med om.

Imorgon har vi Kick Off, med hälsoinspiratörer och Teamchefer. 
Så nu, blir det genomgång, så man är redo...............
Sov gott.....

PS. Blev det fint, Pernilla. Såg maken din i alla hast, när jag hastade från jobbet. Blev lite orolig, tänkte kanske att det var dax för nya tapeter, redan....... 

Onsdag till fredag har gått i en väldig fart. Det har varierat mellan arbete och aktiviteter. Ja, känns nästan som lite sportlov mellan arbetspassen.
I onsdags var det ju den viktiga bowlingturneringen.

Mina motståndare var mina 2 små stjärnor:
                   
         Isabelle                                                             Ida 

min älskade lillasyster Helena och min store idol, pappa Sven.
Alla 5 har vinnarinstinken i sig, så det var väldig fokus på hur kloten skulle rulla, hur man skulle släppa kloten, om banan lutade (så fort den hamnade i rännan). Ja, där fanns många olika påstående som gjorde en lyckad bowlingkväll.
Ja, vem vann nu då? Ja, det är frågan. Tyvärr så glömdes det bort att få serierna utskrivna, men om vi säger att Helena inte vann, så ljuger vi inte i alla fall. Eller??? Du har många andra fina talanger, Helena.

Torsdag, var det After Work på Banken,  med min kära kollegier och vår nya chef, som vi hälsar hjärtligt välkommen. Känns som ett mycket bra val.
Det där med After Work har legat på is lite. Roligt att du är tillbaka Ingela, som tar tag i denna viktiga kväll.
Som vanligt hade vi mycket trevligt tillsammans och det blev inga sura miner, när vi inte vann musiktävlingen. Tror ändå att de glömt räkna alla våra R.

Fredag blev det bara jobb till kl. 11,00, då färden gick mot stora metropolen Tollarp, där jag för några år sen såg dagens ljus för första gången. Fast jag tycker att jag gjort mitt i mina gamla hemort, är det alltid något speciellt att komma dig och vandra runt i byn. Alltid någon gammal vän man träffar på. Idag såg jag skymten av en gammal vän som jag alltid har haft ett glittrande öga till. Kul, att se att leendet sitter kvar. (Nu är jag lite hemlighetsfull)
Idag var det ändå något speciellt med besöket. Det var ju den årliga sportlovs cupen i innefotboll och Isabelle skulle spela. Riktigt roligt att komma till sporhallen igen, det är ju ett tag sen och då var det inte lika kul. (En annan historia).
Denna fotbollscup har pågått i några år, eller många år, får vi nog säga, med tanke på att jag själv var med och spelade i cupen. Om jag inte har helt fel för mig, starta cupen när vi var flickor 16 och det är......... allt för många år sen. Ungefär..... 30 år sen.... nej..... bara 29, det var ju skönt. Låter mycket värre med 30 än 29.
Nu för tiden är man fullt sysselsatt med att lista ut vems barn det är som spelar. Bl.a kom jag fram till att Petra och Peter hade en dotter som spelade, jätteduktig. Förlåt Petra, men den talangen kommer nog från pappa, kan jag tänka.
Innan det var dax att leverera sonen till Eslöv blev det middag hemma hos mamma och pappa.

Sen bar det alltså iväg till Eslöv, där Åhus stod för motståndet. När man åkt från Tollarp sporthallen till Eslöv kan man ju bara säga, vilken katastrof att komma till Eslövs sporthall. Med tanke på att de spelar handboll i div 1 och damerna i elitserier, möts vi av en hall full med spannar för att samla allt vatten som droppade från taket. Efter ca 5 min i hallen började det sticka i halsen. Denna hall var alltså full av mögel, fruktansvärt att bara få ha aktiviteter där.
I alla fall lyckades Åhus bra med att knäcka till Serieledarna, vinst med 30-22.

Ikväll blir det kalas hemma hos lillasyster, som fyllde år i torsdags. Jag har lyckats med den stora utmaningen att få Martin att följa med. Misstänker att det är tävlingen singstar, som lockar. Ikväll vet vi var vi har Helena och Martin. Bakom mikrofonerna.......
Ha en skön lördag.
Kramizzar......

Jag kan bli riktigt irriterad på människor som inte vet "om de ska" eller "om de inte ska"...    För f-n, som vuxen får man väl ändå ta sitt ansvar för vad man sagt och sen stå för det och inte ändra - ändra tillbaka- ändra....  Nästan lika förvirrande som personalen på psyk.
Ja, för er som inte vet, så är det sportlov denna veckan..... Länge sen man hade sportlov.
När man har stora barn, blir de få lediga stunderna på lovet INTE i pulkabacken.  Nej, då blir det en runda på stan.
- Vi kan träffas utanför Scorett, bestämde Martin.
Bestäm inte mötesplats där med era ungdomar. Det blir väldigt dyrt kan jag säga. Visserligen behövde han lite tjockare skor/kängor. Man blir ju lite förtvivlad, när man ser dom komma i jympaskor och det är - 6 grader.
På rean hittade jag ett par, som jag tyckte var perfekta. Varma, goa och de blir aldrig omoderna.

Med ett leende vänder jag mig mot Martin och säger:
- Kolla dessa är perfekta. i dessa fryser du inte om fötterna.
- Mamma, det är såna killar som du kollar efter, som har såna.
Jaha....... Okej......  Undras tro vad det är för killar... Får ta mig en runda på stan och kolla alla på fötterna.
Imorgon blir det stor bowlingturnering. Jag, Ida, Helena och pappa/morfar Sven. Spelar inge roll vem som vinner, bara det blir jag. Eller hur Ida?
Sen var det, det där med mobbing på arbetsplatsen, jag håller med dig, Lena..... Hi,hi...
Roligt när ni läsare ger ett tecken ifrån er... Kul at du hittat hit Sassa....
Sov gott!

Visst är det underbart... Imorse när man kom upp blev man lite snopen, det var så ljust ute.  En sån dag, som idag skulle jag kunna vara ute hela dagen. Den turen hade jag inte idag. Idag började jag min arbetsdag på Wendesgymnasiet. Hade programråd med BF programmet. Inte det lättaste att ta sig dit. Det är härligt med snö, men inte på vägarna och sen dessa lastbilar, som bara blåser på som "störst går först".
Eftermiddan på kontoret, med blickarna ut hela tiden och tankarna på hem, hem... 
Väl hemma var det dax att skotta. Gud, vad snön var tung, men...... skottningen gjorde nytta både här och där.
Imorgon kommer telegubben, som ska flytta första jacket. De som bodde här tidigare, var så smarta att de placerade första jacket ute i gäststugan. Inget högt IQ i mina ögon, så förhoppningsvis blir det internet med en helt annan hastighet imorgon.
Sen var det ju det där med lördag.... Scotts på Magazinet.. Ska, ska jag inte, ska, ska jag inte..... Kanske dax att bestämma sig. Kan vara rätt trevligt att få vila ögonen på Henrik några timmar, det mår man ju inte sämre av.
Nej, nu väntar stryjkhögen, inget kul alls.
Må så gott......

Igår var det utfärd. Ingen liten resa, färden gick till Mantorp.
Pigga och glada mammor, som med sina packade ryggsäckar med div innehåll slog sig ner i främre delen av bussen. Killarna har särskilda platser, så man får tänka sig för var man sätter sig.
Bussen hade inte rullat många meter, tror vi var i Rinkaby, när första killen kom fram och med ett leende frågade vad som fanns i ryggsäcken....  När han gick tillbaka till sin plats, var det andra som uppmärksammade detta, så helt plötsligt var det trångt i gången framme hos oss mammor. Rätt kul att vara poppis ibland.
Film för dagen var klipp med Robert Gustavsson och Hip Hip.... Många härliga skratt...
Väl uppe i Mantorp, möttes vi av ett helt underbart väder. Massor med snö och strålande solsken. Så medan killarna samlade sig och värmde upp, tog vi en härlig promenad.
Helt underbart. Annat är gråa och trista Skåne.
Matchen började bra, med ett övertag av våra killar. Efter 20 min stod det 3-10 på tavlan. Sen hände något??? Killar, tänk på våra hjärtan.......klarar knappt av denna spänning. I halvtid stod det 12-12. Ni kan ju själva tänka!!!!!
I andra halvlek var det i princip ett lag på plan och då var det rätt härligt att ha Åhus support tröjan på sig.
Vi hade en go Mantorps supporter bakom oss, en dam i 60-årsåldern. Med tanke på damens kommentarer till Mantorps killarna, måste hon minst varit proffs i superligan eller vad det nu heter. När det återstod 10 minuter av matchen,  deklarerade hon att hon skulle gå hem och ha pengarna tillbaka. Ja...... vilken tant!!! Inte nog med det, när hon gick, skrek hon till domaren att blåsa av matchen för det var en pina.....
Ja, det var en söndag med många goa skratt........ Och framför allt 2 poäng med hem till Åhus.
Hemfärden var inte så rolig..... Ett riktigt snöoväder, så det var att krypa fram......
Men hem kom vi!! 

Då var en "inte helt vanlig" onsdag till ända. En dag med många nya upplevelser och om vi har skrattat! Ja, det kan ni räkna med.
 Första goa skrattet kom, när vi gick in i detta komplex, Turning Torso. Snacka om att känna sig förvirrad. Gick direkt till receptionen, där vi blev hänvisade till hissen på framsidan. Väl framme på framsidan hittade vi en skylt där det stod hiss, men ingen dörr. Vi tryckte och kände på dessa bräder, men ingenting hände. Då fick jag syn på en övervakningskamera, som jag med aktivt kropps språk försökte förklara att vi inte hittade någon hiss. vad tror ni händer? Jo, från ingenstans öppnas brädväggen och en hiss uppenbarar sig framför oss. 
Väl uppe på 12:de våningen, blev vi tre förvirrade damer väl omhändertagna. Första stoppet var hos sminkösen.
Några speciella önskemål, frågade hon. Nej, nej, sa jag. Du har fria händer. Sen satte hon igång.
När hon väl var klar och jag tittade mig i spegeln, fick jag en chock. Gud, vad jag var spacklad. Min första kommentar var. 
- Så här kan inte jag se ut!!! Hon lugnade mig med att de var tvungna att måla en mycket hårdare p.g.a blixtar. Jag liknade en färgkarta i ansiktet. Men, det var bara att köra på. När vi alla tre var klara fick vi sitta ner och vänta en stund, Sen satte det igång. På med kläder, posera, av med kläder, på med kläder, posera. Svettigt värre. Men vilka goa skratt...... Så roligt.
När vi var klara fick vi gå in i ett rum och bilderna skulle visas. Det var nog det, som var mest nervöst.
Mitt första konstaterande var. Ja du Eva, det är bara att acceptera, rynkerna sitter på plats. Sen kan jag lugna alla mina arbetskamrater, jag kommer imorgon. Blir inget fortsatt arbete i denna branchen.
Har lovat BloggPillan att sätta in någon bild, men snälla, återvänd till bloggen ändå.
Nu är det dax att gå och lägga sig efter en tuff arbetsdag, men väldigt händelserik och spännande.
Sov gott.







 

Idag var det dax att börja jobba igen. Kändes skönt. Fast man känner sina arbetskamrater, var det ändå lite nervöst för en massa frågor. Men mina arbetskamrater är proffs. Vet precis hur man ska tackla jobbiga saker. Välkommen tillbaka, roligt att se dig igen, du är efterlängtad. Få ord som betyder så mycket och inte en massa undrande. Inte konstigt att man längtade till jobbet.
Ja, sen var det där med "modell för en dag"......... Ta tre ombyte med dig.. Ja, det tycker man inte skulle vara så svårt men................. Vad har jag gett mig in på. Plockade fram 3 ombyte, men kom på rätt snabbt att - har jag bara svarta kläder???? Mitt i alla svordomar kom jag på att jag kunde ju även ta med min favoritklänning i mer modell sommar. Ja, så får det bli. Sen var det där med skor. Där kom nästa problem. Inte upplagd för skor som Pernilla, en del att välja på (är det så fortfarande?). Hur många par var det nu du hade med när vi var i Jugoslavien? 15 eller något?
Nu är kläderna och skor/stövlar framme för att åka med till Malmö på onsdag. Ska bli så spännande, kan tänka mig det blir många goa skratt.
Återkommer med mer ingående information och eventuellt lite bilder på torsdag.
Vad säger ni om programmet "Familjen Annorlunda"??? Jag blev trött bara jag såg det. Svettigt värre.....
Nu är det dags för advokaterna, betydligt trevligare att titta på, på advokaterna alltså.........
hej svejs!

Ja, man visste ju att det skulle vara bra, men ändå!! Tomas Pettersson har än en gång slagit alla rekord. Han är ju bara för go. Att han bara kan.
Kvällen började ändå lite snopet. På biljetterna stod det att det hela började kl 19,30. Eftersom vi varit och sett showen med Sven-Ingvars, trodde jag att jag hade koll på läget, men icke. I min lilla värld, trodde jag att 19,30 var det insläpp, sen mat och att förställngen började vid ca. 21-21,30. Eftersom vi var lite osäkra på att hitta var vi ute i god tid och anlände till Slagthuset vid kvart i 7. Perfekt tyckte vi, men rätt snart blev vi varse om att vi nog var lite sena. Man skulle nämligen äta ute i restaurangen och sen gå in på teatern. "Detta är ingen krogshow" förklarade servitrisen. Kunde riktigt se hur hon tänkte, dessa lantisar......... och det fick jag bekräftat senare under kvällen.
Det löste sig bra ändå, fick äta det kalla på buffén och sen skulle de fixa så mat stod klar på bordet när det var paus.
När teatern väl började, så tog det inte många minuter, innan man hade kramp i magen av skratt. Kuta & Kör, handlar om en taxichaufför, som lever ett dubbelliv. Visserligen är det inget som ligger för mig, men efter denna show!! Aldrig, gud vad jobbigt med 2 partners och 2 hem, väldigt svårt att veta, var är jag och med vem.
En bit in i förställningen fick jag klara besked om det där med lantisar...... När denna stackars taxichaufför skulle ringa hem till en av sina fruar och förklara varför han var sen, drog han en historia om att han fått en körning till Tollarp och hamnat långt ute på landet....... Tollarp, svarade frun, var ligger det? Inte en aning, ute på vischan någonstans, inte konstigt att jag inte hittar hem......
Man får ändå se det positivt, Tollarp min gamla hem & födelseort, fick mycket reklam i föreställningen.
En mycket trevlig kväll med mycket skratt. Åh visst är det så, att det känns så skönt när man fått skratta. Rekommenderar verkligen Kuta & Kör, ni blir inte bevikna.